Det sockervaddsrosa jaget föds...
Jag har väl aldrig direkt sett mig själv som den romantiska typen, ni vet, en sån där tjej som tar promenader över ängar på sommaren iklädd en stor vid bomullsklänning. Jag har heller aldrig någonsin beskrivits med superlativ som "känslosam", "varmhjärtad" eller "ömsint". Tvärtom. På jobbet refererar många till mig som "iskall" eller "djävulen själv".
Därför blev jag väldigt förvånad över den förvandling som skedde inom mig i samma stund som min sambo i somras mumlade nämnde ord som "ringstorlek" eller "resten av livet". På mindre än en millisekund hade jag förvandlats till en person som utan att ifrågasätta det skulle dra på mig en rosaskimrande bomullsklänning, ge mig ut till första bästa blomsteräng och säkerligen också sjunga "Sound of music" för glatta livet.
Det var ännu inte helt uttalat. Jag hade inte fått något datum, och jag hade definitivt inte fått svart på vitt att det alls skulle bli tal om ett frieri inom det nämsta. Men utan att egentligen själv kunna ställas till svars för det (det här är inte jag - det är ett romantiskt sockervaddsrosa väsen som tagit min kropp i besittning) så hade datorns hårddisk fyllts på med mappen "Bröllopsplaner" innehållandes runt 100 inspirationsbilder, fyra detaljerade budgetar, gästlistor, färgtema-förslag och ett strikt tränings- och bantningsschema för bruden (mig alltså).
Och allt detta, som sagt, innan min sambo faktiskt rakt ut formulerat att han övervägde förlovning.
Därför blev jag väldigt förvånad över den förvandling som skedde inom mig i samma stund som min sambo i somras mumlade nämnde ord som "ringstorlek" eller "resten av livet". På mindre än en millisekund hade jag förvandlats till en person som utan att ifrågasätta det skulle dra på mig en rosaskimrande bomullsklänning, ge mig ut till första bästa blomsteräng och säkerligen också sjunga "Sound of music" för glatta livet.
Det var ännu inte helt uttalat. Jag hade inte fått något datum, och jag hade definitivt inte fått svart på vitt att det alls skulle bli tal om ett frieri inom det nämsta. Men utan att egentligen själv kunna ställas till svars för det (det här är inte jag - det är ett romantiskt sockervaddsrosa väsen som tagit min kropp i besittning) så hade datorns hårddisk fyllts på med mappen "Bröllopsplaner" innehållandes runt 100 inspirationsbilder, fyra detaljerade budgetar, gästlistor, färgtema-förslag och ett strikt tränings- och bantningsschema för bruden (mig alltså).
Och allt detta, som sagt, innan min sambo faktiskt rakt ut formulerat att han övervägde förlovning.
Kommentarer
Trackback
